En kväll, en vecka efter att jag hade flyttat in i min nya lägenhet, tände vi våra skrivbordslampor samtidigt. Det var så vi träffades: hans fönster mitt emot mitt, utan gardin eller persienner eftersom vi trodde oss vara ensamma. Han hade på sig en slips och jag en bomullskimono som hade tillhört min mormor.

Novellen ingår tillsammans med åtta andra berättelser i serien Novellix Grannar.
Översättare: Marianne Tufvesson
Omslag: Karin Mamma Andersson